I onsdags lurade Skyman med mig på föreläsning om »Är kärnkraften klimatvänlig?« på Ekocentrum. Med en sådan fråga är det nästan givet vad svaret kommer bli, och jag väntade mig få något osammanhängande om hur sekundära effekter som transport och gruvdrift skulle släppa ut koldioxid (det gör de, men om man räknar så finns det inga klimatneutrala energikällor). Föreläsaren Gunnar Lindgrens tes visade sig vara något mer avancerad än så, och ämnet än mer spretigt. Temat var således ungefär: kärnkraftverk släpper ut radioaktiva ämnen. Detta är dåligt, och kärnkraftverken bör därför stängas ned.
Utsläppen som diskuterades mer i detalj var tritium, kol-14, Krypton-85 samt transuraner. På olika sätt målades vaga hotbilder upp kring dessa. Till att börja med användes någon tabell över samtliga utsläpp från något kärnkraftverk över ett år (troligen Barsebäck och data från den här rapporten), med värden i becquerel. Eftersom en becquerel är en ganska dålig enhet (1 Bq är ett sönderfall i sekunden), så står de angivna i tiopotenser; en någorlunda typisk post är den för utsläppen av Ar-41, som har aktiviteten 1,58E+12 Bq. För att få detta att framstå som farligt (och som att rapporten försöker dölja något) så skrevs det ut att E+12 innebär 1 000 000 000 000, ett i sig helt riktigt påpekande men helt poänglöst om det inte finns något att jämföra med. För att ge några sådana jämförelsepunkter, så är aktiviteten i en brandvarnare med ett mikrogram Americium-241 ungefär 105 Bq (Lindgren gjorde en uttrycklig poäng av att Barsebäck släppte ut lite av detta ämne, men eftersom utsläppen var på 104 Bq innebär detta att det skulle ta tio Barsebäckför att nå upp i en enda brandvarnare).
För att ta något som kan jämföras med de totala utsläppen kan vi ta den naturliga produktionen av kol-14, en annan isotop Lindgren var mycket oroad över, då den är »mycket långlivad« (Vilket skulle göra germanium-76 till världens farligaste ämne, då dess halveringstid mäts i Zettaår. Lindgren kunde för övrigt garantera att samtliga närvarande hade kol-14 i kroppen, något jag för framtida arkeologers fromma verkligen hoppas (även om förbränning av fossila bränslen och kärnvapentest kommer försvåra deras arbete)). Genom kosmisk strålning nybildas ständigt kol-14 i en hög takt (enligt denna sida motsvarande ungefär 1015 Bq/å r(de anger mängden strålning som avges av befintligt kol-14, och mängden som bildas bör vara ungefär lika stor, enär mänskliga aktiviteter endast skall ha påverkat mängden med ett par procent. Detta tal skall delas med halveringstiden i år för att få produktionen över ett år)). 1015 Bq råkar vara av samma storleksordning som de totala utsläppen från ett (svenskt) kärnkraftverk under ett år, vilket ju onekligen låter allvarligt med tanke på att det finns några hundra kärnkraftverk i världen. Innebär detta då att utsläppen från kärnkraftverken är farliga? Egentligen inte. Dels så är de flesta utsläpp av sådan art att de inte tas upp av människokroppen, dels så finns det andra, betydligt större, källor i vår omgivning, som gör att stråldosen från både kol-14 och från kärnkraftverken förbleknar.
I Sverige kommer typiskt den mesta stråldosen från inandning av radon och dess sönderfallsprodukter, och det näst största bidraget från berggrund och konstruktionsmaterial. I båda fall är den yttersta anledningen att den svenska berggrunden innehåller ovanligt mycket uran (visserligen i så låga koncentrationer att det för närvarande inte är lönsamt att bryta den, men å andra sidan så finns uranet i mycket berggrund), och i urans sönderfallskedja återfinner man bland annat ädelgasen radon. Det tredje största bidraget kommer från medicinsk utrustning. Bidragen från var och en av dessa kan uppgå till någon eller några mSv per år. I jämförelse får de som bor i närheten av ett kärnkraftverk kanske 0.05 mSv extra per år. Oroar man sig för att kärnkraftens utsläpp skulle vara farliga borde man således först satsa på att utrymma till exempel norra Bohuslän. (Nämnas bör att högsta tillåtna dos till allmänheten vid planerad verksamhet är 0.1 mSv. Normal dos per år är runt 2-4 mSv. Man kan absorbera upp till ungefär 1 Sv under kort tid utan risk att dö av akuta skador. Risken för cancer beräknas öka med 7% per Sv).
Så över till Tritium. Denna väteisotop bildas naturligtvis även den i kärnkraftverk. Enligt Lindgren är det farliga med den dock inte radioaktiviteten, utan något med det lätt otrevlkiga namnet »isotopeffekt«. Kort sagt innebär detta att för lätta grundämnen så har de olika isotoperna något olika kemiska egenskaper. På ett ospecificerat sätt skall detta enligt Lindgren vara farligt. Då bör man hålla i minnet att även om mängden ökat på grund av främst provsprängningar så att den ett tag var hundra gånger över det normala, så är det normala att ungefär 1 på 1018 väteatomer är tritium. Den kemist som kan få fram ett preparat som är så rent från föroreningar som endast en på 1016 har ännu inte fötts, och risken torde därför vara större att dö av någon enstaka blyatom i dricksvattnet.
Men, frågar sig nu den minnesgode, hur var det nu med klimatet? Jo, säger då Lindgren, klimatet är hotat eftersom kärnkraftverken släpper ut krypton-85. Denna lömska gas sprids sedan ut över haven, där den joniserar luften och därigenom påverkar klimatet. Anledningen till att detta går för sig är att det över haven, till skillnad mot på land, inte finns radon, vars radioaktivitet skulle dränka ut den från kryptonet. För att visa hur mycket krypton-85 som finns så användes en graf som visar en stark stigning från 70-talet… som vid närmare påseende visade sig vara en prognos från just sjuttiotalet. I verkligheten har mängden klingat av ända sedan provsprängningar av atombomber i atmosfären upphörde, med ett par stora påfyllningar i och med Three Mile Island och Tjernobyl. I vilket fall torde mängden aktivitet aldrig ha dominerat över den från kol-14.
Så, vad lär vi oss av detta? Jo, att det är förbaska enkelt att fuska fram lite siffror som kan se riktigt farliga ut om man glömmer att tala om vad de betyder, oavsett om man gör det för att låta påskina att något är farligt eller ofarligt (och om någon tycker att jag gjort mig skyldig till sådant fusk, påpeka det gärna). Det finns naturligtvis goda skäl att tycka att kärnkraftverk är en dålig idé, men utsläppen från normaldrift är inte ett av dessa.
Read Full Post »
För nöjes skull 
