Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Richard de Bury’

Inget är nytt under solen, och liksom idag har det alltid funnits de som älskade böckerna mer än allt annat här i världen. Så också Richard de Bury, biskop av Durham i kung Edvard III:s dagar. Kungen utnyttjade sin biskop för såväl att hålla lugn i den oroliga nordändan av sitt rike som diplomatiska uppdrag till påvestolen och franske kungen; det är troligen att biskopen uppskattade de senare mer, då de lär ha gett honom större möjligheter att utöka sitt bibliotek, en syssla vars iver noterades av samtiden, bland annat av Petrarca som mötte honom i Avignon.

En prelat, hur duglig och bokhungrig han må varit, skulle dock knappast varit ihågkommen idag om det inte varit för att hans kärlek till böckerna fick honom att producera en själv, med det självmedvetna namnet Philobiblon. I boken försvarar han böckerna som högst nyttiga ting som bevarar och lär ut världens vishet, i synnerhet i form av västkyrkans lära, även om också vissa antika filosofer anses godkända.

Det är en varierad skrift, som ibland försvarar böckerna som sådana, ibland far ut i angrepp på dem som inte ärar dem (angrepp dock hållna i en lätt skämtsam ton), ibland förklarar hur Richard lyckas samla sitt bibliotek. Roligast läsning idag är dock det kapitel där han förfasas över hur unga studenter hanterar dyrgriparna: de äter och dricker vid läsningen, tvättar inte händerna, kluddar i marginalen, använder böckerna för att pressa blommor, lämnar dem i närheten av småbarn, slår inte ihop dem ordentligt – en litania av en sort man möjligen skulle kunna få ur vissa bibliotekarier än idag. I paritet med detta är den inledning där han förklarar att böcker bör värderas över allt annat, och köpas så fort möjlighet ges, så länge priset är någorlunda billigt.

Den svenska översättning signerad Axel Nelson jag har är vid det här laget kraftigt åldrad: när den gjordes var stilen möjligen endast lätt arkaiserad, i linje med vad man kunde hitta i Karl XII:s Bibel, som då nyligen ersatts. Idag framstår dock den som rejält åldrig, om än fortfarande läsbar.

Richard skulle nog ha hållit med om att jordisk odödlighet inte är möjlig, men att de ting som kommer närmast är böckerna. Att han också därmed fått sitt minne förlängt må anses fullt rättvist.

Annonser

Read Full Post »