Have his carcase är precis den Peter Wimsey-roman jag hoppades på: både ett tillfredsställande mysterium och en fördjupning i personerna. Här råkar Harriet Vane hitta ett lik när hon är ute på fotvandring, och snart formas ett av de mer invecklade fall Peter råkat ut för, med alibin, möjliga ryska tronarvingar, verkliga engelska arvingar, kringvandrande barberare, hotelldansare, saboterade bilar och kodade brev.
Den unge man Harriet hittar visar sig vara anställd för att dansa med damer på ett hotell i närheten, förlovad med en äldre, rik dam, samt troende sig vara en avkomling till tsar Nikolaj I. På scenen uppträder dessutom damens penningbrydde son, en timid vandrare, och en mindre drös andra märkliga personer. Märkligast av alla är dock Lord Peter själv, som knappt kan hålla en hel diskussion med Harriet Vane utan att fria, och som vid ett tillfälle bekänner hur förbannat svårt det är att uppvakta någon han vet står i tacksamhetsskuld till honom.
Mysteriet är som sagt invecklat, byggandes på alibin som tycks gripa in i varandra perfekt för mordtillfället, och därvid antyda antingen en stor konspiration eller åtminstone att något är fel: till slut lyckas naturligtvis Wimsey komma fram till den felaktiga premiss som gjort att allt verkat så förvirrat och kan således förklara det hela. Det är förbaskat bra, även om lösningen kanske inte är vad man skulle vänta sig, och det är bara att hoppas att Sayers kunde fortsätta i den här stilen.
Kommentera