Glimmande nymf!

En roman om Johan Henrik Kellgren, poet, oförvitlig upplysningsman, kunglig spökskrivare för Gustav III och välkomnare av franska revolutionen, kan det vara något? Ja, Carina Burman har i Min salig bror Jean Hendrich gjort ett särdeles lyckat försök. Romanen bygger på fiktionen att två Kellgren närstående personer, hans bror Johan och hans älskarinna Hedda Falk, [...]

Läs hela inlägget »

Auf Deutsch, letzte Teil

Så har nu Orm till slut kommit tillbaks till plundrat hem med bulgarguldet säkrat, Olof Sommarfågel har fått sin hämnd och sin brud, och alla har fått leva lyckliga i alla sina dagar. Dags således att summera detta läsprojekt: syftet har ju egentligen endast varit att bättra tyskan under nöjsammast möjliga former. Strängt taget är [...]

Läs hela inlägget »

Vägs ände

Det är nog tur att Pär Lagerkvists Ahasverus död bara är 130, glest skrivna, sidor i litet format, för annars vet jag inte om jag hade tagit igenom den så smärtfritt som jag gjorde: det är visst första delen av en trilogi, och då kanske man skall förlåta ett visst mått av obegriplighet, men detta [...]

Läs hela inlägget »

Och solen har sin gång

För någon vecka sedan fanns i Svenska dagbladet en understreckare införd som behandlade berättelserna om Per Stigman, beredskapstida historier för barn som manade till motstånd mot tyskarna och hållande på den svenska urgamla bondefriheten. Intressant i och för sig, men knappast något jag tagit upp här om det inte varit för att dessa jämfördes med [...]

Läs hela inlägget »

En kvinnas doft

Man skall ju normalt vänta med att se filmen innan man läser boken. I fallet Parfymen, ursprungligen skriven av Patrick Süskind, ser jag dock inte att det skulle hjälpt: de ligger varann väldigt, väldigt nära, även om boken är något fränare, och råare. Det hela handlar om Grenouille , som föds på Paris fiskmarknad år [...]

Läs hela inlägget »

Prövat tålamod

I påsktider är det inte alla norrmän som invaderar västkustska städer; en del stannar hemma och läser påskekrim. En ganska omotiverad, men långt ifrån osympatisk vana, som jag i år tänkt ta efter. Min påskdeckare var Steven Saylors Catilinas gåta, där vi återigen får träffa Gordianus hittaren, som nu kommit upp sig i smöret: han [...]

Läs hela inlägget »

En myllrande värld

Det sägs att verkligt stora berättelser bjuder på en uppsjö av sätt att tolka dem; oberoende av vem, var eller när de läses kommer läsaren kunna knyta an till något i dem. I så fall har Umberto Ecos Rosens namn onekligen goda förutsättningar för att stå pall för tidens ryck. Historien är på ytan tämligen [...]

Läs hela inlägget »

Roms uppgångar och fall

Hur skriver man en riktigt bra historisk roman? För det första ser man till att se till att välja en historisk period som ger en den önskade nivån av obskuritet. Vill man skriva om personer som styr och ställer över riken, får man snällt se till att välja sådana som man inte kan veta så [...]

Läs hela inlägget »

Omöjlig kärlek. På medeltiden

Jag ville verkligen gilla Sigrid Undsets Kristin Lavransdotter. Skriven av en nobelpristagare, framröstad till århundratdets kärleksroman av Sveriges radios lyssnare, det borde vara bra. Men nej, jag måste nästan tvinga mig att läsa. På en vecka har jag kommit ungefär tvåhundra sidor; där tog första delen slut och jag känner att jag kan säga att [...]

Läs hela inlägget »

Male parta male dilabuntur 2

I andra boken om Gordianus, I Hades käftar, får denne lämna Rom och ta sig till Neapelbukten i syfte att utreda ett mord på Marcus Licinius Crassus’ kusin. Crassus håller på att samla stöd för att få uppdraget att kväsa Spartacus slavuppror, och då vissa ledtrådar pekar mot att två av hushållets slavar är de skyldiga kan han [...]

Läs hela inlägget »