Ture Sventon flyger igen

När T. Sventon, Stockholm, bestämmer sig för att åka på semester till Arabiska öknen för att hälsa på herr Omar i oasen Kaf, då har han bara ett problem framför ögonen: hur tusan skall man få tag på en temla i Arabien? Troligen finns inte en enda att uppbringa på hela Asiatiska kontinenten! Det kanske [...]

Läs hela inlägget »

Mästerdetektiven smyger igen

Astrid Lindgrens böcker om Kalle Blomkvist är helt klart icke ämnade för barnaögon: i var och en av dem hotas med vapen, i de två senare delarna skjuts och förgiftas folk, och även om slutet i Kalle Blomkvist och Rasmus till slut visar sig lyckligt förskräcker vägen dit.
Minst olämplig är helt klart första boken, Mästerdetektiven [...]

Läs hela inlägget »

Får, får, får

Vad skulle du göra om du en vacker dag finner att din herde ligger död med en spade genom sig? Om du var som de flesta får skulle du nog lugnt beta vidare. Så inte Miss Maple, ansett som det klokaste fåret i Glennkill, och kanske hela världen, och den som kommer närmast beteckningen »huvudfår« [...]

Läs hela inlägget »

Trivsamt detektivarbete

Jag tror inte Alexander McCall Smiths Damernas detektivbyrå, förtäljande några av Botswanas första kvinnliga privatdetektiv Mma Precious Ramotswes första fall, behöver en närmare introduktion – det är ju en av de där böckerna »alla« har läst utan att det för den sakens skull blivit en massa uppståndelse runt omkring den – inga temaparker med namn [...]

Läs hela inlägget »

Prövat tålamod

I påsktider är det inte alla norrmän som invaderar västkustska städer; en del stannar hemma och läser påskekrim. En ganska omotiverad, men långt ifrån osympatisk vana, som jag i år tänkt ta efter. Min påskdeckare var Steven Saylors Catilinas gåta, där vi återigen får träffa Gordianus hittaren, som nu kommit upp sig i smöret: han [...]

Läs hela inlägget »

En myllrande värld

Det sägs att verkligt stora berättelser bjuder på en uppsjö av sätt att tolka dem; oberoende av vem, var eller när de läses kommer läsaren kunna knyta an till något i dem. I så fall har Umberto Ecos Rosens namn onekligen goda förutsättningar för att stå pall för tidens ryck. Historien är på ytan tämligen [...]

Läs hela inlägget »

Mer deckare

Jag har nu läst en deckare av Björn Hellberg – ja just det, tennisgurun som agerar domare i På spåret. Kanske inte den första person man skulle gissa skriver deckare, men han tycks vara ganska produktiv, och uppskattad. Det senare inte konstigt, eftersom boken jag läste – Gräddhyllan kallad – faktiskt var helt OK.
Till det [...]

Läs hela inlägget »

Pusseldeckare är lätt

Att recensera en bok av Agatha Christie är inte helt lätt. Har man läst ett par stycken känner man snart igen upplägget:

Introduktion: Vem eller var är hjälten? (~20 sidor)
Ett mord begås, och hjälten tar sig an fallet (~10 sidor)
En massa oskyldiga personer intervjuas och misstänks. Även mördaren intervjuas, men misstänks inte (~100 sidor)
Hjälten, eller dennes [...]

Läs hela inlägget »

Den uppslagsrike Fader Brown

G. K. Chestertons Fader Brown är en kortväxt, rund liten präst, som tycks ha lika stor förmåga att trilla ner mitt i brottsutredningar som att föra dem till ett gott slut. Förutom sin skarpsinnighet äger han en lika bergfast tro, som det är tydligt att författaren hyser djupt sympati för. Skurkarna är inte sällan ateister [...]

Läs hela inlägget »

Male parta male dilabuntur 2

I andra boken om Gordianus, I Hades käftar, får denne lämna Rom och ta sig till Neapelbukten i syfte att utreda ett mord på Marcus Licinius Crassus’ kusin. Crassus håller på att samla stöd för att få uppdraget att kväsa Spartacus slavuppror, och då vissa ledtrådar pekar mot att två av hushållets slavar är de skyldiga kan han [...]

Läs hela inlägget »