Numerus

Fjärde Mosebok är tråkig. I sina bättre stunder är det Herren som är sur på israeliterna, i sina sämre är det det sämsta från de tidigare böckerna: genealogi och offerföreskrifter. Samt folkräkningar. Med elva stammar med varsin folkräkning, varsin stamhövding, varsin anfader innebär det i alla fall att sidorna flyr snabbt för den skummande läsaren. [...]

Läs hela inlägget »

Belles lettres

När jag var yngre, delade kök med italienare, nigerianer, finlandssvenskar och tyskar samt tyckte att en datorsal var ett fullt acceptabelt ställe att tillbringa en lördag på (d.v.s. när jag fortfarande var en student) var jag även med och skrev och redigerade det finaste journalistiska alster som någonsin kommit läshungrig allmänhet (nåja: läshungriga fysikstudenter) till [...]

Läs hela inlägget »

Som det stiger fram

Den 17 oktober 2007 släpptes trafiken på den andra nybyggda delen av E4 mellan Uppsala och Mehedeby. Detta hade föregåtts av många års planering och arbete, däribland stora arkeologiska undersökningar. För ovanlighetens skull bestämde man sig dessutom för att fynden från alla utgrävningar skulle sammanfattas och presenteras i en bok, istället för enbart i enskilda [...]

Läs hela inlägget »

Guds gissel

Det elisabethanska dramat är välkänt: under några år i slutet av femhundratalet tycks det knappast ha gått att kasta en sten i London utan att träffa någon som kunde sätta ihop ett drama på habil blankvers. I viss mån är det väl Shakespeares förtjänst. Hans produktion skulle ensam kunna få vilken järntid som helst att [...]

Läs hela inlägget »

Leviticus

Tredje Mosebok kan i princip sammanfattas som varande de hebreiska renhetslagarna: det finns inte mycket av handling, men desto mer av föreskrifter. Förutom de tradigt repetitiva lagarna för diverse offer (av boskap, småboskap, fåglar, alla med beskrivningar av diverse olika typer av offer) finns här uppgifter om vilka djur som är rena (idisslare med kluvna [...]

Läs hela inlägget »

Stockholmsliv

Det är inget vidare gott liv som bjuds de fyra kontoristerna som utgör Norrtullsligan, i Elin Wägners roman med samma namn: kvinnors lön är inte bara lägre, den är skamligt mycket lägre, och människovärde är något de får finna själva, ty samhället tillerkänner dem inte mycket sådant. Men genom att leva på bröd och pilsner [...]

Läs hela inlägget »

Endast två ting äro vita

Jag tror inte jag kan hålla mig: scenen i Dorothy Sayers Strong Poison där Lord Peter Wimsey första gången möter – och friar till – Harriet Vane är det roligaste jag läst på mycket, mycket länge. Hon sitter alltså i arresten, har just genomlevt en längre rättegång på de anklagades bänk, och väntar nu på [...]

Läs hela inlägget »

Uppenbarelser

För den som är van vid Fritiof Nilsson Piratens mer komiska berättande är Bokhandlaren som slutade bada inte helt väntad: förvisso är det också här i grund och botten skrönor i skånsk miljö, och även om humorn framkommer är den uppblandad med ordentliga doser tragik. Ofta är det snarast tragik som spätts med små doser [...]

Läs hela inlägget »

Exodus

Om det finns något att lära från Andra Mosebok så är det: håll dig väl med Herren, ty han är en nitälskande gud. Tillika en hämndlysten, okontrollerad och allmänt elak gud. Låt oss ta hela historien med Farao: visst, israeliterna hålls i fångenskap och får inte gå ut och be i öknen, och Farao vill [...]

Läs hela inlägget »

Anglofili

Som pendang till sin Döda vita män, som behandlar döda brittiska, manliga excentriker har Johan Hakelius även skrivit Ladies, som handlar om brittiska kvinnliga excentriker (inte nödvändigtvis döda). Tyvärr är det en inte fullt lika rolig bok: kvinnor tycks ha svårt att utveckla riktigt samma fulländade excentricitet som män, även när de föds och lever [...]

Läs hela inlägget »