Gadus Callarias

Idag åt jag för första gången på länge torsk. Odlad sådan. Det kändes passande, eftersom dagens recenserade bok är  Mark Kurlanskys första, som heter just Torsk, begåvad med den något missvisande undertiteln En biografi om fisken som förändrade världen. I den får man följa historien om denna förnäma matfisk från medeltiden fram till det att [...]

Läs hela inlägget »

Sekunda pjäser

Det är lika bra att erkänna det direkt: jag var dum. Dum nog att inte lystra till den lilla, lilla varningsklocka som klingade för tillägget i titeln – eller rättare sagt, dum nog att inte ha någon klocka alls., och dum nog att inte läsa beskrivningen på sidan jag beställde boken från. Men jag får [...]

Läs hela inlägget »

Epistolära kvarlåtenskaper

Så var det då dags igen för lite ohöljd förtjusning inför Frans G. Bengtsson, denna gång i form av En brevbiografi. Titeln är en sannskyldig tulipanaros: som biografi är den väl tunn, och emedan kvaliteten som brevsamling är svårare att avgöra tror jag ändå att en renodlad sådan skulle kunnat bjuda på läsning som blivit [...]

Läs hela inlägget »

Det groteska

Jag är inte säker på att Om fulhet är en riktigt rättvisande titel på Umberto Ecos senaste bok. Förvisso är det fula i centrum, men många kapitel handlar om saker som bara förväxlas med det – sjukdom, olycka, kusligheter – vilket gör texten spretig. Annars består tekniken främst i att citera och kommentera olika författare [...]

Läs hela inlägget »

Slutrea

De trumpeterar inte direkt ut det, bokhandlarna, men bokrea går nu mpt sitt slut och chansen finns således att fynda bland de böcker som överlevt så långt. Förvisso kan man väl vara misstänksam mot kvaliteten, men att finnas kvar mot slutet av rean är inte detsamma som att bli sist vald i gympan – det [...]

Läs hela inlägget »

Varför hetsa upp sig?

Jag har ibland svårt med populär litteratur. Om fan och hans granne läst och gillat da Vinci och demoner eller Män som lekte med luftslott eller vad det nu är frågan om, då sätter jag någon sorts konstig ära i att inte göra det. Jag lider nämligen av den konstiga föreställningen att det som är [...]

Läs hela inlägget »

Allt är mull

Både SvD och DN (SvD något utförligare) skriver idag om en utställning på Historiska museet i Stockholm som visar på hur mänskliga aktiviteter gör att många arkeologiska fynd riskerar att skadas så att de blir oigenkänneliga; klimatförändringarna kommer kanske inte bara att förstöra framtiden utan även forntiden. Nu är det förvisso försurningen som är det [...]

Läs hela inlägget »

Att visa med ord

Baksidestexten påTomas Tranströmers Samlade dikter säger att han är det svenska 1900-talets internationellt mest inflytelserike poet. Inte att undra på, hans poesi måste vara en dröm att översätta: förvisso skrivna på meter, men utan rim, uppbyggda runt bilder lika glasklara som konkret fantstiska:
Ormklockans visare slickar tystnaden. Hällarna lyser med geologins tålamod.
Sådär håller det på, sida [...]

Läs hela inlägget »

Hågens stav och stötta

Egentligen borde man vara misstänksam mot en bok i storformat från Semic som heter Allt du behöver veta om öl, och som på omslaget ståtar med att den innehåller »Ölkuriosa« och »Topplista«: Alla tecken pekar ju mot att det är ett illvilligt försök att få in en hacka på en undermålig produkt. Fast hej vad [...]

Läs hela inlägget »

Bra för att vara svensk?

Det är egentligen obegripligt varför just Röda rummet har blivit svensk litteraturs största Klassiker. Som roman är den tämligen usel – tunn eller obefintlig intrig, en huvudperson som det är svårt att känna något som helst inför, gott om referenser till numera förändrade sakförhållanden. Som satir har den behållit visst bett, men även där har [...]

Läs hela inlägget »